Få bättre koll på Atkinsmetoden

Robert Coleman Atkins heter personen som lanserade en diet under 1960-talet som fick heta just Atkinsdieten. Den innebär att fet kost och kött är tillåtet så länge kosten i övrigt är fattig på kolhydrater. Att addera fett i kosten bidrar till att man kan behålla en mer långvarig mättnadskänsla, och en av de främsta fördelarna som beskrivs av människor som provat Atkinsdieten är att man inte behöver vara omätt under tiden man går ner i vikt.

Atkinsdieten består av fyra faser: Induktionsfasen, viktminskningsfasen, mellanfasen, och underhållsfasen. I induktionsfasen ska dieten leda till att kroppen försätts i ketos. Under viktminskningsfasen bör kolhydratintaget ökas med 2 gram per vecka, och denna fas ska försiggå till dess att bantaren når ungefär 4 kilo från sin idealvikt.

Vad beträffar underhållsfasen är den ämnad att bestå livet ut. Bantaren bör fortsätta äta enligt de vanor den invant sig under de tidigare faserna. Den viktigaste principen för dieten är fortfarande att förbränningen av de livsmedel som intas måste vara så låg som möjligt. Ifall vikten återigen ökas kan bantaren starta om från början med induktionsfasen.

I den västerländska dieten finns i huvudsak två felaktigheter enligt Atkins. Folk äter till exempel för mycket socker, sirap och mjöl, d.v.s. raffinerade kolhydrater. Atkins noterar också att människor överlag är allt för rädda för mättat fett när det snarare är transfetter som bör undvikas. Mättade fetter finns bl.a. i fett kött, ost, smör samt feta mjölkprodukter. Mättat fett har högre smältpunkt än omättat fett, och de vanligaste fetterna är mer eller mindre fasta i rumstemperatur, medan omättade fetter vanligtvis är vätskor i form av feta oljor.

I enlighet med Atkinsdieten är givetvis kostplanen mycket central men dieten betonar dessutom daglig fysisk aktivitet samt intaget av näringstillskott. Det är angeläget att dessutom grönsakerna har ett lågt kolhydratinnehåll.

Meningen med Atkinsdieten är att den ska hämma intaget av kolhydrater för att få kroppen att ställa om sin förbränning av i huvudsak glukos till förmån för förbränning av kroppsfetter. Det är en procedur som kallas lipolys som tar vid när kroppen uppstår stadiet av ketos, vilket den gör när den gjort slut på överskottet av kolhydrater. Rent konkret innebär det ett metaboliskt tillstånd som uppstår när levern i hög utsträckning frisätter ketonkroppar i blodet. Kroppen gör således av med mer energi för att tillgodose kroppens näringsbehov. Egentligen är ketos en kroppslig skyddsmekanism eftersom den hamnar i ett svälttillstånd.

Att minimera intaget av kolhydrater har verkning på blodsockret. Det är enligt Atkinsdieten angeläget att få i sig mat som bearbetats så lite som möjligt och som har lågt glykemiskt index (GI). Det är p.g.a. somliga livsmedels höga GI-värde som de ej är tillåtna inom Atkinsdieten. Det är ett mått på hur livsmedel påverkar effekten av blodsockervärdet, vilket är ett värde som ligger till grund för annorlunda kostrekommendationer inom somliga dieter. Det är i huvudsak kolhydraterna i livsmedlet som påverkar GI-värdet. Det gäller både deras variant samt mängd. Livsmedel som innehåller rejält med kolhydrater med högt GI-värde kallas vanligvis för “snabba kolhydrater”, medan de med lågt GI-värde kallas för “långsamma kolhydrater”.